Hejdå!!!

Nu har jag kört slut på mig totalt. Sena nätter med packning städning , allt för att kunna njuta i fullo med en avkopplande semester. Kollade en femdygnsprognos och det ser lovande ut:)

CYPERN +26¤ SKÖÖÖÖÖNT!

Vaken bara till 00:30 i går och så ringde klockan 07 men vaknade några min innan. Är redan på gång att fara vi ska ner till Stockholm å köpa bil först:

I fredags fick jag en middag på medelhavskällarn i födelsedags pressent av min familj det var hur gott som helst.

Tack familjen ni är bäst.

Nu ska jag bara säga att jag tänker njuta så gör det ni med.

Var tog respekten vägen?

Måste bara berätta att jag är lite nervis vet inte varför men jag ska med A till BUP i dag... På skolans begäran. Jag får väl se om det är skolan eller sonen det är nått fel på.
Jag tror att skolan har lätt för att stöta ifrån sig problem istället för att ta i tu med dem. Hade ett föräldramöte nyligen där ungarna på skolan inte uppträdde som de ska och det är ju bra att man tar itu med såna problem och förhoppningsvis kan lösa dem tillsammans.. Men konstigt är att de problemen bara finns i skolan, mina barn skulle aldrig våga kalla mig för kärring eller nått liknande, jag hör heller nästan aldrig någon svordom, å gör jag det så tar vi itu med det. Men hur kommer det sig att inte skolan har den disciplinen Varför har samhället blivit så respektlöst?
Varför kan inte barn känna tillit till vuxna och ha respekt för lärare?
När jag gick i skolan så vågade man aldrig säga emot, eller gjorde man det?
Ändå ska skolorna dra in och skära ner, hur kommer det sig? Varför satsar vi inte på våra barn de är ju de som är våran framtid.
Jag var på dagis och hämtade min dotter då kom ett barn från andra avdelningen och kallade mig för kärring, hur ska man tackla en sån kille? Jag sa inget såg att han lipade, men jag drog igen dörren bakom mig och låtsades som att jag inte hörde.... Tanken var att om han inte får nån reaktion kanske inte det blir så kul.
Vet inte om jag gjorde rätt!?!